Ja som sagt så är jag inte lika elak som igår. :)

Pratade men barnen igår kväll & det kändes okey.

Men jag kände när jag gick till sängs att jag fortfarande hade ångest..

Ångesen den har jag med mej jämt..
   *Den är som en del av mej jag kan nog inte riktigt förklara heller..
Ångesten den kom då jag gick in i VÄGGEN & den vill inte försvinna heller. Det enda jag kan göra är att försöka bekämpa den och inte låta den ta överhanden..
*När jag får ångest så får jag svårt att andas och kraftig hjärt klappning.. (panik ångest)

Men i och med att jag lärt känna symtomen innan den kommer så har jag oxå lärt mej att det inte är farligt..
MEN då byter ångesten skepnad så att säga..
Då slår den till på andra sätt som tex att jag inte kan röra mej eller får svårt att prata.. Samt på andra sätt som jag inte riktigt vet om..
jag har ju haft ont i hjärtat en tid det är nog oxå ett tecken på min ångest..

VET INTE men tror..

Ja detta är mitt liv med ångest och allt.. fy så tråkigt..

Kramar **Camilla